Utan jag i himmelen

En iRing webbring.

check out the Utan jag i himmelen swicki at eurekster.com

En webblogg med teckningar, idéer, minnen och varsel...
Beställ bloggen som tryckt bok Andra bloggar om Vetenskap, filosofi, personliga tankar och minnen.

Teorin om ingenting
Visa vad du
läser!
Förlagstryck
från 129:-
Bloggen i tryck!!! Läs om boken!
Förlagets
Draget från
oändligheten
böcker
Mångfaldens
mönster
Författarn i Second Life
Min avatar heter Apmel Själv läser jag just nu bl a ..
"Stumbling on HAPPINESS" av Daniel Gilbert
"Good and real" av Gary L. Drescher
"The Cosmic Landscape" av Leonard Susskind
"A General Theory of Love" av Lewis, Amini, Lannon
"Programming the Universe" av Seth LLoyd
"The Robot's Rebellion" av Keith E. Stanovich
"Sweet Dreams" av Daniel C. Dennet
"Breaking The Spell: Religion as a Natural Phenomenon" av Daniel C. Dennet
"On Intelligence" av Jeff Hawkins
"What is thought" av Eric B. baum
"The Impact of Inequality" av Richard G. Wilkinson
"The Evolution of reason: Logic as a Branch of Biology" av William S. Cooper
Favoritbloggar för tillfället: Tankeorganisation
Malin Sandströms Vetenskapsnytt
Camillas Tid Lyssna!
Läst och tänkt i Annien Funderingar om fandom
Tempus Fugit

måndag, november 07, 2005

Det statistiker kallar slumpvariabler är egentligen konstanter.
Du kan t ex gissa att en person du känner ytligt kommer att fylla 60 år något av åren 2006 till 2009. Har du inget annat att gå på förväntar du dig att sannolikheten för att 60-årsdagen inträffar något av de fyra åren är lika hög. Är du villig att räkna lite så kan du lägga ihop 2006 delat med 4 plus 2007 delat med 4 plus 2008 delat med 4 plus 2009 delat med 4, vilket blir 2007,5. Detta är din förväntning.
De enskilda årtalen är slumpvariabler till följd av din okunskap även om personens 60-årsdag alltid inträffar på exakt ett av dem. Man kan alltid indexera dem med nollor eller ettor beroende på vilket år som är det rätta. Antag att året är 2008.
2006 = falskt = 0
2007 = falskt = 0
2008 = sant = 1
2009 = falskt = 0
Hur bär sig hjärnbarken åt för att gå från okunskap till kunskap?
Mikrokolumnerna i hjärnbarken kan stå för ettor eller nollor beroende på om de är aktiva eller inaktiva. Men vi skulle inte lära oss mycket om de stod för konstanter av statiska fenomen. De står istället för konstanter av följder, av sekvenser. Anta att du knäpper på ett häftstift som ligger ”på sidan” på ett bord. Du vill lära dig hur ofta du kan förvänta dig att det hamnar ”på rygg”, med spetsen upp och hur ofta det stannar ”på sidan”, med spetsen nuddande underlaget.
Ett antal försök kan nu beskrivas som en följd av möjliga ingående sekvenser; ”på rygg”-”på rygg”, ”på rygg”-”på sidan”, ”på sidan”-”på sidan”, ”på sidan”-”på rygg”.
En statistiker skulle ställa upp en enkel tabell av detta och räkna antalet gånger samma tabellfördelningen uppkom efter ett antal försöksserier. Förmodligen skulle frekvensen av de olika tabellerna så småningom bilda en normalkurva, med den som innehöll de mest sannolika sekvenserna på topp.
Det är exakt en sådan inlärning som hjärnbarken också gör. Du börjar varje försöksserie med häftsiftet liggande ”på sidan”, med mikrokolumn ”0” aktiverad (eller snarare en ”nollmatris” av mikrokolumner). Varje försök där häftstiftet hamnar ”på rygg” aktiveras mikrokolumn ”1” ( eller snarare en ”enhetsmatris”). Anta att du gör tre försöksserier med tio försök i varje och de utfaller på följande vis:

Försökserier:
1 0 1 0 1 1 0 0 1 0 1
2 0 1 0 1 0 0 1 1 0 1
3 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1

Det mönster som hjärnbarken formar av detta bildar en matris (vilket du lätt kan kolla om du räknar de olika delsekvensernas förekomst i försöksserierna) där antalet delsekvenser från 0 till 0 är 1, från 0 till 1 är 4, från 1 till 0 är 3 och från 1 till 1 är 1.
Denna matris, som i hjärnbarken är ett mönster av mikrokolumners aktivitet, bildar nu ett hjärnbarks”namn” som hjärnbarken kan räkna frekvenser på i matriser på högre nivåer. Den ger också nya pågående försökserier ett sammanhang så länge de kan komma att klassificeras som ännu en förekomst av just denna matris. Matrisens ”namn” kan också komma att ändras (få ett nytt ordningstal) till följd av att den kan förskjutas från mest frekventa till näst mest frekeventa matris t ex.
Denna tredelning, där alla matriser kan spela alla tre roller, som konstanta slumpvariabler, frekvensmatriser av delsekvenser och som indexering av sannolikhetsgrad, helt beroende på sin inbördes hierarkiska position i hjärnbarken, är hela grunden för hjärnbarkens förväntningsmaskineri.
Vi lär oss genom att räkna förekomster av matriser. Men vår kunskap är aldrig exakt detsamma som den verkliga ordningen. Min kunskap kanske säger mig att du fyller 60 år år 2007,5 fastän det året inte finns. Det faktiska året får jag ändå gissa mig till.
I den mån vi är begåvade har hjärnbarken försett oss med begåvade gissningar.

posted by Apmel # 17:11

<< Home