Sättet att upphäva religiösa motsättningar är att upphäva religionen, sa Marx en gång i tiden.
Om det ändå vore så enkelt!
Våra hjärnbarkar verkar vara som gjorda för att vi ska föredra att tro på än det ena än det andra av mer eller mindre självuppfyllande klassificeringssystem.
Jag är övertygad om att Marx hade rätt i sak, men fel i praktiken. Vi är alla små profeter, det är vad hjärnbarken gör oss till i vardagen. Eftersom vi dessutom är inbäddade i ett kulturarv bär vi med oss dess tankar om mer storslagna profetior och stora profeter och tanken på någon som är större bortom allt förstånd. Det är tankar som uppstått i alla kulturer. Det kunde knappast vara på något annat sätt med tanke på hur vår hjärnbark fungerar.
Eftersom hjärnbarken måste få göra sitt jobb för att vi ska trivas lär religiösa och etniska konflikter fortsätta tills insikten om hjärnbarkens funktion blir lika allmän som insikten om hur hjulen på en kärra fungerar.
Först då kan vi fullt ut använda den till att lösa problem som är verkliga och inte konstruerade.
Jag pluggade sociologi och levde i ett kollektiv i övervåningen i ett 1800-talshus i Djursholm. Som alla mina minnen från den tiden är de färgade med ett starkt 68-skimmer. Kårhusockupationen hade kommit och gått, men alla argumenterade om allting hela tiden.
Jag hade som vanligt suttit länge en morgon på vårt dass med jättelika högtalare kopplade till ljudanläggningen en halv trappa upp i vardagsrummet med ett jättelikt fisknät hängande under hela taket. På väg uppför trappan, under fisknätet och ut i köket hörde jag argumenten om hur en förändrad värld skulle kunna se ut.
”Jag tror att kvinnorna skulle avskaffa alla hierarkier tillsammans med militärkomplexet. Se bara på hur kvinnor talar med varandra när män inte är i närheten. Dom behöver inte demonstrera auktoritet som män gör.”
”Hur vet du det? Du kan ju bara veta hur dom är när du är med och vad dom säger till dej. Och du är ju man!”
”Män har alltid byggt hierarkier. Jag tror inte kvinnor skulle göra det.”
”Okay, men jag tror inte det vore bra. Se på alla stormöten. Hur bra fungerar dom?”
”Där är det ju bara killarna som snackar. Tjejerna står alltid bakom nån kille och håller med.”
”Så tror jag det skulle funka. Alla skulle bara hålla med. Det skulle bli diktatur om kvinnorna fick styra!”
Nu garvade bägge.
”Va fan snackar ni för skit”, sa jag. ”Det har gjorts sociologiska studier som visar att sättet att agera socialt förändras med situationen”.
”Så om bara kvinnor fick styra…”
”Förutom”, avbröt jag Vincent, ”när det gäller styrfunktionen. Den utövas alltid spontant genom att en utövar sin auktoritet på en mindre grupp som låter sig styras. Sen upprepas det mönstret på alla nivåer. Det spelar ingen roll om det är en diktator längst upp eller Olof Palme.”
”Vad vill du säga med det nu då?”
”Jo att tjejer agerar annorlunda när de bara är ihop med tjejer betyder inte att dom inte skulle bygga upp hierarkier om de ensamma styrde landet. Det är intelligent att organisera sig så helt enkelt. Tror ni inte tjejer är intelligenta kanske? Ni slösar bara tid på att diskutera om kvinnor skulle lösa problemen annorlunda. Diskutera vilka problem som ska lösas istället!”
”Fan Lennart, här satt vi och spånade kring en kul tanke, men nu har du gjort så att det inte är kul att fortsätta. Tack för det!”
Jag stirrade klentroget på Vincent.
”Vi skiter väl i hur det är i verkligheten. Behåll dina jävla sociologiska fakta för dej själv nästa gång”, fyllde kompisen i, ”så du inte förstör ett bra tillfälle till argumentation”.
”Men, men…”
Jag minns naturligtvis inte samtalet exakt som det förlöpte, men någonting åt detta hållet var det. Jag minns däremot exakt min bestörtning över att bli sedd som festförstöraren. Det spelade ingen roll om jag hade rätt eller inte. Det sket de i.
Samma bestörtning läste jag långt senare om i Richard Dawkins berömda bok om evolutionen som den blinde urmakaren. Dawkins hade lämnat ett seminarium för blivande jurister i vredesmod när han förstod att de lärde sig argumentera genom att då och då skifta ståndpunkter med varandra. Där fanns ingen respekt för fakta! Ska inte argument bygga på fakta?
Allt hjärnbarken jobbar med är mönster. Och mönster av mönster.
Hjärnbarkens olika regioner får alla sina impulser från stora knippen av hjärncellernas axoner. Dessa ”fiberkablar” skickar i varje ögonblick elektriska pulser genom vissa av kabelns axoner men inte alla.
Den sammanlagda impulsen från en fiberkabel bildar alltså ett mönster. Varje region i hjärnbarken mottar inkommande impulser från tusentals, kanske miljontals, axoner.
Det möjliga antalet olika mönster som bara ett tusen axoner kan överföra är större än antalet molekyler i universum. Det innebär att sannolikheten att mönster ska uppträda i någon region av hjärnbarken på samma sätt flera gånger av ren slump är obefintlig.
När hjärnbarken kan förutsäga att ett mönster ska återupprepas och det verkligen gör det är detta således ett säkert tecken på en objektiv struktur. Hjärnbarken är byggd för att hitta strukturer i verkligheten där sådan finns.
Hjärnbarken har en skiktad hierarkisk struktur därför att den hittar skiktade hierarkiska strukturer bland de objektiva mönster den hanterar. Och omvänt, finns det hierarkiska strukturer i verkligheten så hittar hjärnbarken dem förr eller senare.
En mer självuppfyllande profetia får man leta efter!
Om du vill bli rik ska du satsa på den pinfärska HTM-tekniken! Hierarkiska Temporala Minnen är långt kraftfullare än dagens integrerade kretsar och dessutom självprogrammerande. De är ett slags mjuk hårdvara.
Förebilden är den mjuka hårdvara vi har i vår hjärna, hjärnbarken. Hjärnbarkar kan med viss, om än lustfylld, möda reproduceras, men kräver lång programmeringstid i form av uppfostran, livserfarenheter och utbildning. Dessutom kan den upplärda hjärnbarken inte kopieras. Varje ny hjärnbark måste läras upp på nytt. Uppstår ”programmeringsfel” försöker vi rätta till dem med utdragna och kostsamma terapier.
Jämför detta med HTM-tekniken, där upplärda minnen kan ”låsas” och masskopieras för att ingå i intelligenta maskiner. Uppstår problem i form av felaktig inlärning är det bara att byta ut minnena mot nyproducerade där defekten rättats till.
