Utan jag i himmelen

Bloggtoppen.se BlogRankers.com

..:: Bara Bloggare ::..

En iRing webbring.

Slump Lista Nästa


En webblogg med teckningar, idéer, minnen och varsel...
Beställ bloggen som tryckt bok   Andra bloggar om , , och .

Populär Världsbildsvetenskap
 

Teorin om ingenting
Visa vad du
läser!
Förlagstryck
från 129:-

   Bloggen i tryck!!!
Läs om boken!
Förlagets

Draget från
oändligheten
Läs om boken!
böcker

Mångfaldens
mönster
Tema Penrose Tema Dawkins Tema Historier
Författarn i Second Life

Min avatar heter Apmel
Själv läser jag just nu bl a ..
"Stumbling on HAPPINESS" av Daniel Gilbert
"Good and real" av Gary L. Drescher
"The Cosmic Landscape" av Leonard Susskind
"A General Theory of Love" av Lewis, Amini, Lannon
"Programming the Universe" av Seth LLoyd
"The Robot's Rebellion" av Keith E. Stanovich
"Sweet Dreams" av Daniel C. Dennet
"Breaking The Spell: Religion as a Natural Phenomenon" av Daniel C. Dennet
"On Intelligence" av Jeff Hawkins
"What is thought" av Eric B. baum
"The Impact of Inequality" av Richard G. Wilkinson
"The Evolution of reason: Logic as a Branch of Biology" av William S. Cooper
Favoritbloggar för tillfället: Tankeorganisation
Malin Sandströms Vetenskapsnytt
Camillas Tid Lyssna!
Läst och tänkt i Annien Funderingar om fandom
Tempus Fugit

fredag, november 18, 2005

 
Igår skrev jag en vetenskapsnotis i MedVetTekt, som läsare av Populär Världsbildsvetenskap vet följer med varje veckonummer, och mina tankar har inte kunnat sluta spinna vidare på dess vidare innebörd.
Katter är ju däggdjur och har en hjärnbark full med ”oskolade” hjärnceller, neuroner, precis som vi. Det visade sig i experiment att det tog flera månader att skola in neuroner att reagera på signaler från olika sinnen. Områden
med neuroner i hjärnbarken som reagerar på signaler från flera områden, som var för sig specialiserat sig på att reagera på signaler från enskilda sinnen separat, kallas associativa.
Sådana områden fanns inte i den nyfödda kattungens hjärnbark, vilket stämmer med teorin att hjärnbarken lär sig att minnas sekvenser och att ge sekvenser ”namn”, som i sin tur kan bilda sekvenser.
En sådan hierarki byggs upp nerifrån. Det tar alltså tid att komma till den nivå där ”namn” på minnessekvenser från helt olika sinnen i sin tur kan bli en namngiven sekvens.
För den oskolade hjärnbarken är det lika stor skillnad på en sekvens nervimpulser från det högra synfältet och en från det vänstra som på en sekvens nervimpulser från innerörat.
När ”bygget” har kommit så långt att det kopplar samman namn från olika sinnesmodaliteter till sekvenser lär sig hjärnbarken att det är föga sannolikt att samma sekvenser återkommer särskilt ofta (det är därför sekvenser inom varje sinne för sig får egen representation med frekventa minnesbilder först), men när de gör det är det bäst att vara uppmärksam. Således lärde sig neuronerna i kattungarnas multisensoriska hjärnbarksområden efter hand att kraftigt förstärka sådana signaler, genom en feedbackloop förmodligen.
Denna förstärkning av hjärnbarkens förmåga att kombinera intrycken från olika sinnen till en och samma iakttagelse leder till snabbare respons, säkrare identifikation av objekt eller händelse, samt förhöjd medvetenhet och uppmärksamhet.
Alltså, sinnena kommer först. Multisensoriska objekt i hjärnbarken kommer senare. Upptäckten att sådana multisensoriskt känsliga neuroner inte är medfödda får mig att fundera över upptäckten för några år sedan (på 90-talet) att vi och de stora aporna är tämligen ensamma om att ha neuroner för imitering, för att apa efter. Vad dessa så kallade spegelneuroner gör är att de reagerar på samma sätt om vi ser någon annan göra en rörelse som om vi själva hade utfört den.
Jag förutspår att vidare forskning kommer att visa att dessa neuroner inte är medfödda utan kräver en tillräckligt stor hjärnbark för att ge höjdutrymme åt det hierarkiska bygget att kunna hitta en associativ bro mellan minnessekvenser av vårt eget rörelsebeteende och visuella sekvenser av andras rörelser.
Beteendet kommer först. Kom ihåg att perception också är beteende. Hjärnbarken jobbar hela tiden med att koppla ihop beteende till förväntade sekvenser och skapar feedbackloopar genom att simulera förväntade sekvenser.

Archives

2005/05/29 - 2005/06/05   2005/07/03 - 2005/07/10   2005/07/17 - 2005/07/24   2005/07/24 - 2005/07/31   2005/07/31 - 2005/08/07   2005/08/07 - 2005/08/14   2005/08/14 - 2005/08/21   2005/08/21 - 2005/08/28   2005/08/28 - 2005/09/04   2005/09/04 - 2005/09/11   2005/09/11 - 2005/09/18   2005/09/18 - 2005/09/25   2005/09/25 - 2005/10/02   2005/10/02 - 2005/10/09   2005/10/09 - 2005/10/16   2005/10/16 - 2005/10/23   2005/10/23 - 2005/10/30   2005/10/30 - 2005/11/06   2005/11/06 - 2005/11/13   2005/11/13 - 2005/11/20   2005/11/20 - 2005/11/27   2005/11/27 - 2005/12/04   2005/12/04 - 2005/12/11   2005/12/11 - 2005/12/18   2005/12/18 - 2005/12/25   2005/12/25 - 2006/01/01   2006/01/08 - 2006/01/15   2006/01/15 - 2006/01/22   2006/01/22 - 2006/01/29   2006/01/29 - 2006/02/05   2006/02/05 - 2006/02/12   2006/02/12 - 2006/02/19   2006/02/19 - 2006/02/26   2006/02/26 - 2006/03/05   2006/03/05 - 2006/03/12   2006/03/12 - 2006/03/19   2006/03/19 - 2006/03/26   2006/03/26 - 2006/04/02   2006/04/09 - 2006/04/16   2006/04/16 - 2006/04/23   2006/04/23 - 2006/04/30   2006/04/30 - 2006/05/07   2006/05/07 - 2006/05/14   2006/05/14 - 2006/05/21   2006/05/21 - 2006/05/28   2006/05/28 - 2006/06/04   2006/06/04 - 2006/06/11   2006/06/11 - 2006/06/18   2006/06/18 - 2006/06/25   2006/06/25 - 2006/07/02   2006/07/09 - 2006/07/16   2006/07/16 - 2006/07/23   2006/07/30 - 2006/08/06   2006/08/06 - 2006/08/13   2006/08/20 - 2006/08/27   2006/08/27 - 2006/09/03   2006/09/03 - 2006/09/10   2006/09/10 - 2006/09/17   2006/09/17 - 2006/09/24   2006/09/24 - 2006/10/01   2006/10/01 - 2006/10/08   2006/10/08 - 2006/10/15   2006/10/15 - 2006/10/22   2006/10/22 - 2006/10/29   2006/10/29 - 2006/11/05   2006/11/05 - 2006/11/12   2006/11/12 - 2006/11/19  

This page is powered by Blogger. Isn't yours?